Det stundande veckoslutet

Fredag igen - härligt. Inget inbokat denna helgen vilket känns fantastiskt skönt eftersom det har varit och kommer att bli en hel del framöver. Nästa helg väntas bröllop och det betyder att jag åter igen står inför ett klänningsdilemma. Inte mig emot. Klänningen jag köpte till dopet råkade vara i vitt så den kan jag ju inte återvända. Oj, så synd... Imorgon blir det därmed helt enkelt jag som intar Oslos gator och torg för att finna den perfekta. Färg är annars inte det viktigaste, men ska nog undvika rött då det enligt gammal tradition/myt betyder att man har har haft ihop det med brudgummen. (Det har jag ju inte, och även om de flesta varken känner till eller tar denna klädsynd på allvar, vill jag ju inte heller ge upphov till några spekulationer eller dålig stämning på en sådan fin och speciell dag). Tror i alla fall det kommer att bli betydligt lättare med klänning till detta bröllop till skillnad från det förra vi var på. Då var jag tjock och gravid i vecka 30, och även om klänningen i sig var ganska fin tyckte jag att den gjorde mig till en valross på 13 cm höga klackar.

Annars då? Jorå, den spännande vardagen flyter på, chiliplantan lever och frodas, jag har gått tillbaka till både Libero och Lambi (så nu är hela familjens små rumpor nöjda), min hemlagade barnmat var inte alls uppskattad, vilket för mig var ett stort nederlag då min son annars gladeligen slukar allt som kan intas såväl via bröst som från sked och flaska. Om jag inte lyckas övertyga E med kvällens middag, (något annat än mosade rotfrukter formade som små fiskar), kanske jag borde överväga att lämna köket för gott. Lilla e är annars sitt vanliga charmiga jag, men det är förvånansvärt hur mycket skit en liten halvårsgrabb kan hitta på. Jag fryktar att den killen kommer ge mig både rynkor och gråa hår. Den dagen -  den sorgen, nu önskar jag oss alla en strålande helg!