Här är jag för en stund sedan. Detta efter att ha joggat upp och ner i backar med tung barnvagn innehållande nästan elva kilos pojke plus välfylld skötväska. Inte illa alls. Jag mår inte bra av att inte träna så ofta och mycket som jag önskar, så istället för att stirra mig blind på begränsningar väljer jag att se möjligheterna. Visst låter det fint?

Man ser inte hur brant denna backe verkligen är, men man ser att den är lång och lägg märke till de färska vagnspåren producerade av ingen mindre än joggande mig. Nu tar vi fredag med gott samvete.
sv: hahah, dom är inte dumma de små liven!
SvaraRadera