tisdag 1 november 2011

God förmiddag

Vilken katastrofal natt! Märker att jag har blvit bortskämd med att e sover hela nätter nu, så i natt slog det hårt även om vi har haft det betydligt värre under de långa amningsmånaderna.

00.00 Jag somnar.

02.10 e vaknar. Jag går upp i sömnen och hämtar honom till vårt sovrum.

Vi sover alla tre tills det att e vaknar och vill upp och ta morgon. Denna gång har jag inte min iPhone tillgänglig, (kvarglömd i e's rum) och därmed heller ingen klocka. Jag tar e under armen och in på badrummet för de vanliga morgonrutinerna. Borsta tänder, linser, rengöring, ögon- och ansiktskräm medan e roar sig med att tömma lådor och då och då får jag hindra honom från att dyka ner i toaletten. Ibland sminkar jag mig lite redan vid detta tillfälle, men inte idag. Var ovanligt trött och reageade på att jag ännu hade en påtaglig smak av tandkräm i munnen. Istället lämnar vi badrummet och jag slänger på mig lite kläder medan e klättrar upp i sängen med önskan att väcka sin far. Allt detta tar drygt tio minuter innan vi går ut i vardagsrummet, där vi också möts av en stor, chockerande, klocka på väggen.

03.05 Uppstigna, påklädda, seende, insmord, borstat hår.

03.06 Panik! Måste. Sova. Nu.

03.08 Tar till flaskan.

03.15 Vi är båda nerbäddade i gästsängen, e med flaska och jag med blandade känslor av hopp, trötthet och förtvivlan.

03.18 Han sover!! (Han måste varit hungrig stackarn. Somnade ju ifrån kvällsmaten igår).

03.30 Han sover. Jag vaken. Inser att gästsängen med dess täcken och kuddar är snäppet skönare än vår.

03.35 Fortsatt samma sovfördelning, trots den höga bekvämlighetsfaktorn.

03.40 Tror att vi sover båda två.

05.15 Jag vaknar av att någon slår mig med en nappflaska i huvudet, följt av ett bubblande skratt. Kämpar för att få sova lite, lite till. Omöjligt. Ungen är lika pigg som sjövild.

05.40 Dagens första mål resp kaffe intas.

07.00 Byter bajsblöja och längtar till nästnästa helg då jag förhoppningsvis kan få sova ut.

2 kommentarer:

  1. Så tisdagen 1/11 2011, kl 3.08 tog du till flaskan? Inte många som så exakt vet när de började sitt missbruk.
    Lider med dig, kommer ihåg när jag var 20 år och hängde mig på bilhornet på min gamla Volvo och väckte uppe ett helt hus på landet, klockan var 3.30. Jag var förgrymmad eftersom han som skulle samåka med mig till jobbet kl 6.30 inte kom ut. Klockan var felställd och jag hade av ren "tur" vaknat 3.00. Hans mamma öppnade fönstret och frågade lite försynt vad jag ville (antar att pappan rotade fram hagelgeväret under tiden). "Inget särskilt" mumlade jag fram, fattar inte än i dag varför jag inte kunde svarat något bättre.

    SvaraRadera
  2. Hehe, skrattar både åt ditt inlägg och det fantastiska inlägget av Kent :-) Stackare, jag som håller på att få ordning på mina nätter efter råd från dig att kontakta helsostasjon! Ses snart hoppas jag! Kram

    SvaraRadera