Nostalgi kanske inte är rätt ord att använda då det låter som det handlar om något för länge sedan och så väldigt långt tillbaka i tiden ska vi inte. Det känns dock ganska avlägset. I torsdags efter att ha varit på besök hos vänner tog vi en omväg till bussen på Majorstuen. Vi gick förbi Aleksander Kiellands plass där E och jag hade vår första dejt och dit vi senare skulle återkomma flertalet gånger för att äta "Lammegrillsandwich" Det var också på Aleksander Kiellands plass vi först bodde tillsammans och inte minst där e blev till. Vi fortsatte Waldemar Thranes gate upp, vilken det känns som jag har gått tusentals gånger. Passerade salongen på St Hanshaugen där jag genomled mitt första frisörbesök i Norge som slutade i förstört hår, vilket i sin tur vara nära att få mig flytta tillbaka till Sverige. Tur att jag bara några dagar därpå träffade E och han förbisåg det faktum att mitt hår var felbehandlat, torrt och skiftade i gula toner. Efter salongen var vi utanför min första lägenhet i Oslo och jag noterade att lampan i fönstret som jag efterlämnade mig fortfarande stod kvar. Sista stoppet på min nostalgitripp blev på Bislett där jag jobbade fram till mammaledigheten. Sedan var det bara att följa Bogstadveien till bussen hem. Hem till det fina liv jag lever idag. Ett liv jag aldrig hade kunnat föreställa mig den dag jag vaknade upp och bestämde mig att flytta till Oslo. Det liv jag aldrig någonsin vill byta mot något annat.
"Förstadejtplatsen". Bild tagen några veckor senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar