Kvällen igår

E var inte hemma och lilla e somnade tidigt så jag hade hela kvällen för mig själv. Jag hade tidigare under dagen smidit planer hur jag skulle födriva denna så kallade egentid och valde mellan vad som följer:

1. Bada badkar.

2. Påbörja en sjunde(?!) genomkörning av Sex and the city-boxen.

3. Städa.

4. Läsa.

Det blev ingen av ovanstående aktiviteter. 

1. Bada badkar låter ju väldigt mysigt. I teorin. Naken bland tända ljus, väldoft, kanske lite musik i bakgrunden och en bra bok. Detta är ju såklart mysigt även i praktiken. I två minuter. Ungefär så länge känner jag avkoppling innan det börjar det övergå till att jag ligger och stirrar upp i taket och tänker jaha, och nu då? En bok är ju också en fin tanke, men jag förstår verkligen inte hur folk får det till? Hur gör man för att inte vattenskada boken? Jag har försökt men det slutar antingen med att jag sitter upprätt i badkaret med händerna sträckta långt över huvudet. Ej skönt. Eller finner jag en behaglig läsställning, men en sådan innebär, för mig, att ha åtminstone en hand som stöd under vattenytan för att ligga med huvudet över den, (stor fördel när man läser). Varje bladvändning blir till en enda stor kreativ utmaning för att inte badskum och vatten ska ödelägga allt. Njutningen liksom uteblir.

2. Väldigt nära att det blev Sex and the city, men om jag skulle falla tillbaka till ett tidigare beroende ville jag göra det fullt ut. Mina plöja-tv-serier-kläder låg i tvätten och inte minst saknades en burk Ben&Jerrys. Det kändes helt enkelt inte rätt. Dessutom skulle Sex and the city späda på min redan omfattande avundsjuka på alla som har eller ska resa till New York i höst/vinter.

3. Städa? Ha ha.

4. Läsa skulle jag gärna göra (på land) men jag var också väl medveten om att jag skulle fixa max ett halvt kapitel innan ett sovande tillstånd skulle vara ett faktum. Det kanske skulle funka bättre i badet trots allt.

Så vad gjorde jag? Hmm. Jag åt bär, nötter och yoghurt, besökte en ganska stilla bloggsfär och gick sedan och lade mig i sängen och såg lite på en dokumentär om en tjej som skulle förlänga benen. Intressant. Kan det vara värt att gå igenom en så udda, och vad jag förstod en ganska riskfylld, operation för att få två cm längre ben? Undrar hur mitt liv skulle se ut som 166 cm lång? Lite zappande senare konstaterade jag att lördags-TV är usel och så somnade jag. Det var min kväll det.